Jag hittade mental träning och blev kär. Det har varit en bitvis skakig kärlek. Inte för att mental träning inte fungerar, för det gör den. Utan för att det finns perioder när jag fått kämpa för att hålla träningen vid liv och när jag behövt den som mest har jag ibland tappat den helt. Anledningen till att jag blev kär och började med mental träning var den enkla anledningen att jag behöver den. Och när jag insett kraften och vad den kan göra, då ville jag låta världen ta del av enkelheten och kraften så jag utbildade mig till licensierad mental tränare för att kunna stötta andra till att hjälpa sig själva att må bra. 

Jag är ättling till överlevare. Människor som överlevt genom årtusenden genom att se hot och risker och agera på dem. Människor som sett möjligheten till mat och samlat och proppat i sig så mycket de kunnat för att överleva till nästa gång de hittat eller jagat föda. För en överlevare har det varit väsentligt att se hot och agera på dem, slåss eller fly. Jag är ättling till överlevare, det finns i mina gener att känna oro och stress för det har hjälpt dem att överleva. Hjärnan är fortfarande programmerad likadant, evolutionen har inte anpassat hjärnan till den moderna livsstilen med överflöd av mat att köpa i butiken, utan ansträngning finns maten där.

Inte heller är den anpassad till stadsliv där hoten från vilda djur inte finns. Inte heller till att stadigvarande ha tak över huvudet och en trygg plats att sova. Inte till att människor inte går till attack mot varandra för boende eller mat. Inte heller är den anpassad för att sitta framför en dator eller ta del av det överflöd av information vi matas med alla vakna timmar. Så när du upplever stress av att du får ytterligare en arbetsuppgift på ditt bord eller över att inte vara en del av en gemenskap så gör du det för att det aktiverar samma system i kroppen som om du skulle bli utesluten ur den grupp av människor som hjälps åt att överleva. Men när inte hotet försvinner genom att du slåss eller flyr, då lagras hormonerna kortisol, adrenalin och noradrenalin i kroppen, istället för att användas för överlevnad. När hormonerna istället lagras så händer till sist en massa otrevliga saker i kroppen.

Du får svårt att sova, har svårt att koppla av, ältar saker, upplever smärta i muskler och leder av att musklerna blir spända eller så får du inflammationer i kroppen. Du kan få lock i öronen. Du kan pressa sönder tänderna. Du känner dig jäktad när det egentligen inte är bråttom alls. När det känns så här kan det vara tröstande att tänka att din kropp fungerar precis som den är programmerad att fungera. Jag upplever de här sakerna för att jag är ättling till överlevare, min hjärnas och kropps uppgift är att hjälpa mig överleva. 

Är det då helt hopplöst att känna glädje och lätthet att leva? Tvärtom. Det finns många saker som går att öva på för att livet ska kännas lättare att hantera och uppleva glädje. Här kommer fem punkter med saker att prova och öva på.